Kennel Anthems

I helgen var det utställning på hemmaplan (arrangör: Norra Norrbottens Kennelklubb).

Vi for redan på fredagkväll till det tilltänkta övernattningsstället, vill säga svärfar Kjells lägenhet i Porjus.
Det vill säga att vi varit inneboende hos Kjell, Theo och Adde några dagar.
Oj vad vovvarna busat och jag tror Adde inte tyckte det var allt för illa att bo med mamma River igen för en stund, de pussades friskt där ett tag.

Så på lördagförmiddag packades River och Theo in i bilen och vi susade till utställningsplatsen.
Det var väldigt varmt fast vindar svalkade skönt så det var skönt för vovvarna att ha vind i pälsen. De såg ju ut som de gjorde där efter men det kan man ta, sålänge det inte skadar dem…

Syskonen fick en tvåa var. Men den här gången fick jag välskriven kritik så jag är nöjd ändå. Båda är i rätt underlig pälskondition. Theo är lite utfälld och River har ännu inte fått tillbaka all päls sedan efter valpningen.
Det var en trevlig dag. Träffade mycket papillonfolk och innan vi for hem for vi en sväng till Malmberget och hälsade på Albin (Anthems Amazing Armin).

Väl tillbaka i Porjus åt jag mat och sedan slocknade jag och minns inte så mycket mer av dagen. Så trött var jag, troligtvis för att jag ännu inte är helt återställd från en infektion i luftvägarna jag fick under förra helgen…
Söndag morgon blev tidig för det var Ginas tur att ställas.
Vi samåkte med andra kleinspitzägare som också skulle ställa.
Det blev en lång dag men även på söndag fanns det en massa folk att surra med.

Detta var första gången Gina ställes officiellt av mig. Många saker kan jag nog träna mer på, andra skötte vi riktigt super.
Hon fick i alla fall ett rött band (1a) och blev placerad som bästa ungtik med CK.
I Bästa tik klass placerades hon som andra tik och fick ett Reserv CACIB.

Jag går som på moln, är supernöjd.
Det är dags för Gina att ställas redan nästa helg i Piteå. Sju kleinar är anmälda, håll tummarna för oss då.

Om nu bara Adde kunde välja att ha öronen på samma sätt, stående eller hängande. Det är hopplöst att ställa en hund med ett av varje, fråga Elven…
Elven förresten har bara njutit att vara tillbaka i Porjus där hon växte upp.
Jag har god lust att flytta tillbaka om inte allt för lång tid, och då gärna i något större än det vi bor i nu, och gärna med egen tomt…

Så var det den tiden på året då utställningarna sätter igång igen.
Den här gången var det dags för en inofficiell arrangerad av min Kennelklubb… Norra Norrbottens.

Det var dock en underlig lokal. En bilhall i en källare, betong överallt, vill säga eko, eko… Skällde en hund hade man ljudet inte bara i öronen utan i hela huvudet. Jag blev väldigt snabbt trött i huvudet så hur ska det inte ha varit för vovvarna.

En guldkant var inledningen på dagen. Då for vi nämligen och hälsade på Albin (Anthems Amazing Armin) och Gizmo.
Nog har man funderat hur han har det, lillkillen som flyttade i mitten av månaden. Men jag kan intyga att han har det ypperligt bra. Han och nya storebror kommer bra överens och han verkar glad och nöjd med det hela.
Andreas var med den här gången. Och det tog några sekunder för Albin att inse att det var vi som stod på tröskeln och hälsade på. Men oj vilket pusskalas det blev sedan.
Bröderna Adde och Albin kom dock inte riktigt överens till en början, De är ju i den värsta könsmognadsperioden just och det sprutade nog hormoner. Men när rangen var klar så sprang Albin och visade sin bror alla sina saker.

Sedan for i iväg till utställningsplatsen.

En annan guldkant på det hela var dock mötet med Kicki (flitig gästboksskrivare ;) ). Hon hade med sig Taggen, Tiffy och Puzzel. Alla papissar!
Det blev kort men intensivt samtalande med henne och hälsandes på vovvar. Mina pojkar, Theo och Adde, var lite osäkra på allt och ville inte riktigt gå fram och hälsa utan tröck hellre vid husse Kjells fötter… Fegisar.
Träffar dem alla gärna igen när man har mera tid och även flickorna är med, som älskar andra papissar.

Så blev det först dags för Gina att kliva in i ringen. Hon var ensam i rasen.
Hon fick HP och blev BIR.

Efter lite väntan blev det så dags för Adde. Han gick i valpklass 6-9 månader och var ensam i klassen.
Han fick HP och blev BIR-valp.
Theo var direkt efter så efter ett snabbt byte av hund och nummerlapp gick vi in igen.
Han fick HP och blev BIR (även han var ensam i sin klass).

Jag kan inte påstå att jag är nöjd med hur någon av papissarna gick. Gina skötte sig super, men pojkarna.
Jag vet att det beror på mig och bristen på träning i grupp med Adde, men Theo som brukar vara stjärnan i ringen… Det har fått mig att fundera.

Så skulle ju alla in igen till klassfinaler för valpar och gruppfinaler för de vuxna.
Adde var först och ställde sig betydligt bättre än under kvalitetsbedömningen. Men promenaden gick fortfarande inte smidigt… Nu hade han ju dessutom hundar framför och ibland bakom sig och det var störande.
Han blev inte placerad i valpfinalen, jag tror de ar tio-tolv valpar totalt.

Sedan ar det Ginas tur att tävla om bästa grupp 5 hund.
Hon åkte ut på fjärde plats av fyra hundar.
Men Gina som jag trodde var den som tog allt med utställningar kallast. Hon ville inte stå fint när hon hade andra hundar framför och bakom. Hon visade nästan bara rumpan åt domaren… Bara att träna mera.

Och så Theo i bästa Grupp 9 hund… Han gick, och han stod, precis som han brukar. Han var perfekt rakt igenom. Och jag lämnade ringen efter att ha placerats på reserv (5:e) plats (av 6 hundar) riktigt nöjd med den biten. Bra avslut var det i alla fall.

Sedan blev det att ila hem eftersom bilen vi lånat måste återlämnas snarast.

Inatt sov jag elva timmar i sträck, och jag tror hundarna gjorde det samma.
Nu ska jag försöka lägga upp träningen så att åtminstone Theo som har sin nästa riktiga utställning i maj, går bra…

Dagen idag har varit helt galen.
Det har varit utställning i närheten. Närmare bestämt i Gällivare där min lokala kennelklubb ligger.
På morgonen packade vi in oss i bilen och for iväg. Vi var igenom veterinär och vaccinationskontrollen och hittade vår ring perfekt till när domaren presenterades. Så det var bara att sätta sig ner och vänta på vår tur.
Det var en hög chihuahua före oss men tiden gick ändå fort.

Så blev det dags för Theo att visas upp. Min lilla showkille…
Han sköter sig så exemplariskt i ringen, så länge han inte ser husse utanför.
Han fick först sin kvalitets 1:a och fick gå in igen och placerade sig som bästa unghunds hane med CK.
Ut ur ringen igen och vänta på att hanarna med CK skulle kallas in igen.
Väl inne igen steg spänningen för bara två hanar hade fått CK och helt plötsligt fanna chansen för mitt första efterlängtade cert. Och det kom också… Theo placerades etta i Bästa hanhundsklass.

Så blev det syster Rivers tur.
River skötte sig även hon utmärkt i ringen och på bordet.
Även hon fick sin 1:a i kvalitet och blev bästa unghundstik med CK. Ut ur ringen och vänta och så in igen.
Fyra tikar hade fått CK och River placerades som 2:a bästa tik med R-CACIB.

Dags för BIR och BIM och Theos tur i ringen igen.
Han blev BIM occh matte fick äntligen slappna av, gå ur ringen och fira med Theos båda hussar (även foderhusse). Mitt första cert på en egenägd hund, ett steg närmare SUCH…
Jag tror inte jag har smält det ännu. Jag vänder mig om och blir förvånad av färgerna på rosetterna som nu hänger på väggen.

Har redan fått en hel hög gratulationer. Blir lite förvånad av hur snabbt det kunde spridas.
Nästa gång jag skriver här har förhoppningsvis en ny, fyrbent familjemedlem flyttat in… Jag träffar fina Gina på måndag eftermiddag, kommer hem på torsdag mitt på dagen.