Kennel Anthems

Tiden går fort när man har roligt heter det väl…

Gina är en enormt duktigt mamma, omän lite väl vaktig fortfarande. Hon uppfostrar dem duktigt, städar till och med efter dem ännu.
Hon leker, busar, säger ifrån… Hade det varit några tikar i kullen hade de fått en väldigt bra start för egen uppfostran av valpar redan nu…

Pojkarna har avmaskats igen och de har varit ute en omgång. Dessvärre har det under nyårshelgen varit väldigt kallt, neråt -30 grader, och då ville jag inte ha den ute får första gången. Vill inte att de ska associera att vara ute med obehag.

De är sällskapssjuka små busar också. Vill helst inte vara bara dem i ett rum. Men så klart tränar vi även på det. Allt för den bästa starten i livet…

Elven är lekmostern som vanligt. När de träffas och är på samma golv, vill säga valparna inte är i hagen, så busar och pratar hon med dem. River är bara sur och svartsjuk, så länge de inte vill ha öronen tvättade… Då är hon inte sen att hjälpa. Men man ser att hon tycker öronen är aningen små om man jämför med hennes valpars…

Och om ni missat senaste videon så kommer den här:

Nu är de här. De har varit här sedan tidigt i morse…

Det höll på ett bra tag. Redan igår rätt sent natten mot lördag började tempen sjunka, men den sjönk och stannade lågt ett bra tag. Sedan svängde den lite, gick ner ännu mer och så satte allt igång… Och jag hade tuppat av (somnat).

Japp, hon var så lurig min lilla dam. Hon väntade nog på att jag skulle somna och då släppte hon allt.
Första valpen kom och jag kvicknade till när jag kände lukten av blod och fostervatten. Annars hade jag nog inte märkt något. Valpen pep inte, och Gina gjorde inte många ljud ifrån sig heller…
Valpen hittade jag pigg och blöt under en filt. Instinkterna är otroliga!
Det var en rätt stor kille, Black & tan.

Andra valpen väntade i nästan en timme och det som verkligt satte igång värkarbetet för den valpen var när första fick tag i en spene och fick igång mjölken.
Trots att jag satt bredvid fick jag inte se valpen förrän den var ute ur hinnor och tvättad. Gina satte sig helt sonika för och vägrade flytta sig.
Jag hann se att denna valpen inte var som den första innan Gina satte sig för. Så det var oroligt minuter, färgen hade i alla fall varit avvikande. Levde valpen alls, var den hel?
Men det var han. En kille med en färg jag ännu inte riktigt kan avgöra är creme eller orange. Så jag säger guld tills vidare… Vår lilla guldgosse!

Nummer tre var inte alls långt efter. Tror det var 15-20 minuter mellan dem. Men denna fick jag se komma och tvättas på första parkett.
Även det en Black & tan-hane.

Ginas insats har imponerat stort på mig. Hon är så duktig! Instinkterna sitter där…

Tack för alla gratulationer vi fått. Jag hoppas bara sömnen snart kan komma och ta mig en stund men jag tror adrenalin fortfarande pumpar runt i mig…
God natt!

… Inget är som väntans tider?

Nu är det snart dags för Ginas små att komma. Hon är på dag 60 idag, och de bör födas i helgen. Dessvärre verkar det inte bättre än att vi får nya grannar i lägenheten bredvid också i helgen, så frågan är om Gina kommer kunna slappna av…

Inatt var Gina på äventyr…
Tidigt på morgonen vaknade jag av att hon hässjade, flämtade alltså ordentligt. Yrvaken tror jag att valpningen är närstående och tänder lampan och tittar in i valphagen… Döm av min förvåning när jag inte ens ser en svart spets där…
Hon var i valplådan, dock intrasslad under täcken och filtar, och hon var fast där under och ordentligt stressad, nästan påväg in i chock, därav flämtandet…
Man hon markerade inte med skall eller gnäll… Hoppas det inte händer igen…
Jag fick hur som lös henne rätt snabbt och lyckades lugna henne och hon är inte rädd för valplådan nu heller. Hon sover ömsom i den, ömsom på golvet när det blir för varmt.

Min huvuddator är på rep, den är saknad… Typiskt att datorn ska gå sönder just när man behöver den, när man inte har mycket planerat annat än att vara instängd med Gina i sovrummet. Och inte kan jag se på DVD:er nu, reservdatorn är en mini-PC utan CD möjligheter.

Annars är det lite mossigt med mig. Jag är förkyld, har inte direkt feber idag men ändå en grad över min normaltemp…
Har ont i halsen mest hela tiden och periodvis tappar jag rösten. Men jag håller mig ändå uppe och igång, vakande över den blivande mamman.
Allt för hennes skull…

Tiden går framåt, dock långsamt…
Gina har det ganska jobbigt med sin mage. De verkar vara livliga små där inne. Gina har svårt att hitta någon skön ställning att ligga på. Hon sitter periodvis bara och flämtar och man ser hur besväret lyser i ögonen.

Hon ultraljudades den 29 oktober och de såg tre foster. Vad de kunde se av utvecklingen på dem och storleken de uppnått var att de bör vara klara att komma ut 24 november.
En av valparna låg lite konstigt till och vi kunde inte se någon bra bild på den, och veterinären sa att det inte var säkert att den var ok och kunde nog resorberas innan valpning, så det kanske bara är två kvar när det är dags.

Valphagen är uppställd och Gina börjar vänja sig vid den. Men så poppis är den inte.

Ni som mailat om intresseanmälan om valp de senaste dagarna… Listan är full för denna kull, men det kan ju komma återbud. Jag har lite krångel med mailen, därav mitt svar här…

Det börjar hända saker här nu. I alla fall med Ginas dräktighet.
Hon har visat både flytningen och har perioder hon mår illa just nu.
Hon är alltså mest troligt valpar (eller något som utvecklas till valpar så småningom) i magen. Ännu är det ca 40 dagar kvar.

Dessvärre slogs hushållet av ett bakslag tidigare i månaden.
Tanken var att vi skulle flytta till hus ungefär nu men saker strulade och det blev inte av, i alla fall inte ännu. Jag vågar dock inte hoppas för mycket på det… Jag vill inte bli besviken igen…

Det händer saker hos andra uppfödare också. Tikar löper och har parats och mina ögon vilar på ett speciellt par.

Bilden är tagen av och tillhör Ewa på Kennel Dagsljus. Den publiceras här med hennes tillåtelse.

Det är Washoe’s A Native American ”Yumi” och Echuca Cool Kimmy Echo Of A Legend ”Kimmy”, boende på Kennel Dagsljus.
Om deras kärleksmöte tog får hon valpar i början av december. Och jag kanske har något till oss där… I alla fall hoppas jag på det, för det skulle vara en dröm att ha en egen Kimmy-avkomma.
Kimmy är en favorit för mig. När jag var nere i Skåne 2008 för att hämta Gina fick jag träffa henne lite hastigt då och då. Hon hade nämligen små valpar men hon var ändå artig och accepterade mina klappar och kel. Hon var egentligen redan innan en favorit men det var vid det tillfället som jag såg in i ett par collieögon på deras nivå, sittande på golvet, och jag föll, hårt…

Men ack, denna väntan. Är det inte mina egna hundars aktiviteter så är det andras man väntar på…

Nu sitter jag i Skåne, är inne på dag tre här…
Allt går bra. Parningar har skett, en på måndag, två på tisdag. Ska göra försök även idag och imorgon också, allt för att ha en större chans att få de efterlängtade små björnarna i mitten/slutet av november.

Zeb och Gina är underbara mot varandra. Zeb är en riktigt söting och gör mycket för att visa ”Detta är min tjej!”. Och pussas gör de, i öron och på nos.
Att det var bådas första gång syntes inte alls, de hade total koll på vad som skulle göras. Trodde inte det skulle gå så smärtfritt för två förstagångare.
Han är artig också Zeb-killen, han provar lite innan han kliver upp inte bara pang på.
Jag fullkomlig älskar att det blev han som förhoppningsvis blir pappa till vår första spetskull. Han har fångat mitt hjärta ordentligt.
Jag är Ulrika (Kennel Ullsåsa) evigt tacksam!

Igår hände något underbart. Jag fick vara i ett paradis för en stund…
Jag fick gå på en promenad med Kennel Ullsåsa igår.
Det var jag och Ulrika. En mittelspitz, två kleinspitz, en katt och FYRA collie!
Alla virvlade runt en när vi gick och jag fick mig en ordentlig kram av en styck Dregen (kolla hemsidan, han är stilig…).
Med var också Gizmo, Ginas halvbror. Han var lite missnöjd att inte få träffa min tjej, men då ruskade jag om honom och busade lite, och då blev jag en lite roligare prick.
Det som saknades på promenaden var några fjärilar, några papillon och/eller phalène har satt mig i ”det” paradiset och inte ett paradis.

Jag är nöjd med resan redan nu. Vi har fått tre parningar, den tredje och om det blir några fler är bara bonus, jag hade varit nöjd med två!
Men ännu har jag lite över ett dygn till att vara här och idag, sista dagen kommer jag njuta och förhoppningsvis kramas med en collie en gång till…

Ja, vad säger man.

River löper sedan 15 dagar tillbaka, men vi får inte till någon parning. Hon bör och ser ut att vara i höglöp men hanen får inte till någon parning.
Han gör bra försök men får inte till det, och tillslut är River så irriterad på honom att det bara är att vända hem igen.

Gina löper också, så resa söderut planeras. Men efter irritationen med den misslyckade parningen med River är man nervös att pengarna ska vara kastade i sjön. Man har det i för färskt minne.

Imorgon ska vi göra ett nytt försök med River. Hon stod till dag 17 senaste parningen så vi får hoppas det räcker lika länge denna gången, och att hanen får till det. Idag finns inte tid att åka till hanhund igen.

Är så trött och sliten, känner bara att ge upp allt. Tror jag bär på någonting i kroppen, en förkylning eller järnbristen igen. Ska börja hälla i mig järntillskott och C-vitamin igen.
Men parningarna får gå först. Det finns inget som säger att jag ska vara lika sliten om 60+ dagar.

Resa söderut blir i alla fall under vecka 39, i början av den veckan blir jag svår att nå…

Undersökning gjord 2009-07-23 (på Djurkliniken Öjebyn).

Resultat Gina.
Ögon: U.A
Knä: 0/0 (UA)

Resultat River.
Ögon: U.A

Resultat Theo.
Ögon: U.A

Internationell utställning i Sjulnäs/Piteå 4 juli 2009 (Arrangör: Södra Norrbottens kennelklubb).

Gina: Andra pris.
Sånt händer och väderförhållandena var inte de bästa. Tråkigt men bättre lycka nästa säsong…

Men…
Om jag hört djungeltrumman rätt går det bättre för min uppfödare på Kennel Dagsljus, som i helgen ställt i Visby.
Ginas pappa, mitttelspitzen Rimazet Khamsin (aka Troy) blev idag BIM och fick det tredje Certet… Han blev alltså Champion idag!
Grattis vackra Troy.

Det har också gått bra för halvbrorsan, kleinspitz Dagsljus Irish Coffee (aka Gizmo). Han blev BIR och fick också han ett tredje Cert, men eftersom han ännu inte är över 24 månader blev det inget Championat… Han bor inte hos uppfödaren utan på Ullsåsas kennel.

BIR-valp (mittelspitz) blev halvsyster Dagsljus Brown Christmas Girl (aka Zazza).

Mittelspitz som blev BIR bor också på Kennel Dagsljus. Hon heter Wyndlee Victim Of Love (aka Foxy).

Alltså har det varit en riktigt bra dag för släkten till Gina. Varför kunde inte hon ha fått ställas idag i Piteå? Då kanske det gått bättre…
Men, jag kommer få träffa dessa vackra vovvar på bara några dagar, när jag sover över hos Dagsljus under min resa söderut…

(med reservation ifall jag skulle hört djungeltrumman fel)

Gina blir 2 år idag!
Grattis min vackra, svarta flicka.

Att jag skulle få en sådan fin present vid din födelsedag som ett bra resultat på helgens utställning, gör mig så lycklig!