Mana, ett charmtroll!

Ett dygn har jag varit här i skåne nu… Ett intensivt dygn!
Mycket hundfolk att prata med har kommit och gått. Har pratat med tre Ewa:or, både ”in real” och via telefon. Otroligt roligt när man bara haft internet-identiteter på två av dem tidigare, nu har en ett ansikte och båda röst (och tredje Ewa är min uppdfödare).

”Så, Mana då?” gissar jag att ni tänker…
En bedårande liten sak. Fångade mitt hjärta rejält genom att göra precis som sin mor gjorde första gången mitt hjärta smälte för collie… Hon lade nosen mot min näsa och bara tittade undrande på mig, och vips var jag kär!

Tidigt (kring sju tror jag det var) imorgon åker jag härifrån till flyget. Sedan kommer vi till Arlanda och där får jag vänta i fyra och en halv timme innan planet till norr lyfter. Men det finns nog att göra under den tiden. Rasta och mysa i ett hörn någonstans på flygplatsen. Väl nere på marken på Luleå Airport väntar husse och svärfar och då blir det bil de sista milen hem. Är väl hemma kring åtta kanske och då ska övriga flocken få bli sur på mig igen för att jag kommer hem med ”unge”! Men det tar nog inte länge innan det är förlåtet…

Ska jag vara ärlig är alla valparna som är kvar bedårande och jag är säker att de tre valparna som flyttade igår också var det. Man hade ju bara ögon för sin egen…
Kanske jag ändå smyger ner den minsta hanen i väskan också, så söt!
Mana är nu enda tiken kvar i valphagen… En tjej mot fem killar men det sköter hon fint, hon är minst lika busig och kan nog tjuvnypas hon med…

Fem hanar kvar på kennel Dagsljus alltså, och även Ulrika på Ullsåsa har valpar kvar (tror det finns tikar kvar där).
Jag ser gärna att det kommer fler collieaktiva till Jokkmokk… Någon sugen? ;)

En massa nyheter

De tre gossarna från Kleinspitzkullen flyttade från mig igår. Alla till Norge.
Det var hjärtslitande att plocka ihop valpstationen och se Ginas lite oförstående blick. Men hon verkar ha accepterat det idag. Nu ska vi försöka få tillbaka musklerna på henne, och få ner River i vikt… Promenader står på schemat framöver.

Elven är hemma igen. Veterinärerna har kommit fram till att hon senaste inläggningarna har haft katarrer i magen, alltså en återkommande sak och så klart kan jag inte låta bli att oroa mig för att det ska bli en bestående sak.
Så Elven går nu på specialfoder (Royal Canin Sensitivity Control) och så har hon fått magsårsmedicin så att magen inte retas mer utan får läka ut ordentligt. Hon ska alltså inte äta så mycket utöver det fodret närmsta tre veckorna.

Kanske ni ser att en ny hund finns under hundar i menyn… Collien Mana.
Mina drömmar ska alltså komma att bli sanna. Jag ska få mig en egen collie att träna med. Min första, egna (delad med sambon), stora hund!
Jag hämtar henne första helgen i februari, samma helg då Jokkmokk har sin årliga vintermarknad.
Men oj vad jag längtar!
collievalp i bollhav
Och jo, till sist. Hushållet har nu en systemkamera som vi hoppas lära oss snart så hemsidan kan hållas uppdaterad med högupplösta bilder…

Gina har anlänt

I torsdags kom jag och Gina hem.
Resan kändes väldigt lång, jag tror det var för att planet blev försenat från Arlanda. Men samtidigt som det kändes som länge, så fick jag och Gina en chans att knyta oss vid varandra ganska bra.

Tiden i skåne var bara nyttig. Jag fick lära mig en massa om pälsvården på spetsarna och så fick jag en chans att bara koppla bort allt som stressat mig hemma.

Gina är en otroligt vacker klein. Min dröm som gått i uppfyllelse.
Hon är för dagen i ”sommarkostymen” (utfälld) men eftersom hon startat med det redan i skåne så fick jag ju redan från början lära mig hur jag badar och borstar bort löshåret. Det var så nyttigt.

Papissarna är så nyfiken på henne, men Gina är lite blyg för dem. Men det går framåt…
Idag var nämligen Theo på besök som snabbast och Gina gick nästan med en gång fram till honom och nosade på honom. Hon gömde sig inte, hon vände inte ryggen… Bara fram och nosa och så var det bra med det.

Promenaderna med alla hundarna går bäst. De går alla tillsammans, sida vid sida. Nosande på samma fläckar, traskande i samma takt. De ser ut som en enhet, en flock.
Det ser jag som framsteg och det värmer mitt hjärta.

Till sist gratulerar vi Gina som idag blir ett år!

Gina – Dagsljus Wind of change

I gårdagens rapport från ögonlysningen berättade jag också att kenneln ska få ett nytt tillskott. Ett litet svart får bland alla vita papissar jag har.
Hon heter Gina och är en Kleinspitz. Hon är inte ännu inte ett år, men bara en månad ifrån. Och om en månad så far jag och hämtar henne hos Ewa och Lars-Olof på Kennel Dagsljus i Skåne.
Ja, jag har gjort det igen… Köpt en hund i skåne och åker frivilligt långa vägar för att få den.

Gina är en svart och tan-färgad kleintik. En hund jag haft fantasier om att ha i ca ett och ett halvt år. Ända sedan jag träffade Ginas pappa år 2006 när jag var och hämtade River. Han var i och för sig ”bara” valp då, men en vacker valp och mitt intresse för rasen vaknade.
Och nu är den drömmen/fantasin påväg att bli sann!

Hemsidan har därför utökats med en till hund överallt. Även fast hon inte ännu bor hos oss är hon en del av Kennel Anthems. I alla fall i mitt huvud.