Vår Kleinspitzkull blev 18 månader i söndags men tröttheten efter en hel utställningshelg har inte släppt förrän nu.
Grattis killar (och mattar och hussar) från kennelmatte!
A. Brass tan Alpha - Alve
A. Golden Whiskey
A. Copper tan November - Simba
För ett år sedan flyttade alla valparna ur vår Kleinspitzkull.
A. Brass tan Alpha - Alve
A. Golden Whiskey
A. Copper tan November - Simba
Alve (Anthems Brass tan Alpha) har samlat fina utmärkelser på utställningar hela året. Han har fått flertalet BIR valp utmärkelser och har redan fått sitt första cert och är på god väg att bli champion.
Simba (Anthems Copper tan November) har påbörjat lydnadsträning och växt till en stor pojke. Dessvärre har han bara en kula och kan inte registreras om till mittel eftersom han inte kan ställas…
Det är roligt att följa honom för hans tanfärg är så vacker!
Whiskey (Anthems Golden Whiskey) har dessvärre sålts vidare och jag vet inte var. Har hört Nederländerna men har inte någon kontakt med de nya ägarna, till min stora besvikelse. Jag vill väldigt gärna se hur han ser ut som vuxen…
Jag har tagit ett beslut i och med denna årsdag. Jag har haft tid att tänka och känner att detta är rätt beslut.
Jag kommer inte ta fler spetskullar. Jag kommer inte heller ha fler spetsar än Gina. Gina får så klart vara kvar i hushållet, men hon kommer inte vara i avel.
Detta beror på att jag känner att spetsarna inte är rätt ras för mig. Papillon, Phalène och Collie passar mig perfekt, men spetsar är det inte och då känns inte avel på dem rätt heller.
Så klart kommer jag fortsätta följa pojkarna ovan, med lika stor intensitet som tidigare. Jag kommer vara överlycklig när de lyckas med prestationer och bli fundersam och ledsen om det kommer tråkiga nyheter. Men fler än de tre blir det nog inte…
Elise som äger A. Brass tan Alpha ”Alve” skickade för några dagar sedan bilder. Det visade sig vara bilder på söta Alve själv och kullbrorsan A. Copper tan November ”Simba”. Vad de växt och blivit stiliga!
Jag kan ärligt säga att jag satt och snyftade när bilderna kom. Med fjärilshundkullen följde jag hela uppväxten på rätt nära håll, men spetsarna blir det bara via bilder.
Men jag vet att dessa två killar har det bra. Med sista brorsan är det lite osäkrare eftersom han flyttat från dem jag sålde till…
Tack Elise för dessa bilder (en till kan ses i Kleinspitzkullens bildgalleri).
Bilden bredvid är klickbar.
Grattis Anthems Brass tan Alpha ”Alve”, Anthems Golden Whiskey ”Whiskey” och Anthems Copper tan November ”Simba” på deras sex månadersdag idag!
Jag har svårt att komma åt mailadresser idag, och inte tid att engagera mig i att sätta mig och bråka med datorn, så ni kommer få era personliga gratulationer aningen sent denna gången…
Men jag har inte glömt er stiliga killar!
Alve, ta hand om flickorna där hemma, du verkar ha det du gör!
Whiskey, jag hoppas höra hur det går för dig i ditt nya hem… Om jag uppfattat det rätt att du hittat ett nytt hem, ännu längre bort…
och Simba, du verkar växa ännu och tvinga mig att kalla kullen ”första spets kullen”, men morfar blev ju också mittel. Nog vet jag du är stilig och duktig ändå!
Kramar, kennelmatte Johanna
Grattis på 4 månaders dagen, pojkarna i Norge!
Brass tan Alpha
Golden Whiskey
Copper tan November
Vi firade valparnas 8 veckorsdag med bad!
Och dessa valparna är lika söta blöta som papillonvalpar! Vansinnigt så stora öron de får helt plötsligt:
Anthems Brass tan Alpha
Anthems Golden Whiskey
Anthems Copper tan November
Igår var vi till veterinären för vaccinering, ID-märkning, besiktning och ögonlysning.
Allt gick superbra och ögonen var helt ok.
Även övriga besiktningen gick bra och veterinären kunde känna sex kulor. Seger! Det är ju det som är mest oroande med pojkar som planeras ställas på utställning, att de inte ska få ner sina kulor…
Och inte var de rädda för veterinären heller. Han tittade nämligen allra sist på rörelserna på varje valp och det sker ju löst på golvet och alla valparna sprang framåt mot veterinären utan minsta rädsla. De släpper alltså väldigt snabbt eventuell osäkerhet de fått vid människor. Superbra!
Veterinären kidnappade också en a valparna… Whiskey blev en favorit och han tog helt sonika honom under armen och gick med orden ”Jag måste bara visa min kolega…”.
Lite orolig hann jag bli, han var borta en bra stund. Men jag gissar att han inte bara visade en kolega utan att han blev hindrad efter vägen av fler!
Alla valparna kommer flytta på fredag. Oj så ont jag kommer ha i magen när alla åkt och jag får plocka ihop valpstationen, och jag undrar hur Gina kommer reagera… Helt plötsligt är alla barnen borta. Som tur är har hon inte längre mjölk…
Idag vet jag inte vad vi ska hitta på riktigt. Troligtvis blir det en jakt på den perfekta bilden, bilden som jag alltid kan titta på för att minnas deras personlighet och egenheter.
Tiden gick fort, som vanligt.
En blinkning från det att de öppnat ögonen och de är redo att flytta hemifrån!
Nu får jag behålla i alla fall två av dem nästan en vecka extra. Whiskey och November flyttar samtidigt till helgen som kommer.
Alpha har kanske en ägare också, men vi måste komma fram till om leveransen kan ske praktiskt. Tills dess får han stå kvar som till salu…
Imorgon är det tid hos veterinären. Dags för vaccinering, veterinärbesiktning och så klart den alltid lika oberäkneliga chip-märkningen. Vad jag menar med oberäknelig kan besvaras med en fråga. Vem kommer pipa, skrika, tjuta? Det går aldrig att räkna ut, men med tanke på att alla är hanar tror jag två av dem kommer protestera…
Jag planerar också att ögonlysa valparna innan leverans och rekommendera att de gör det igen ändå när de är vuxna.
Nu ser det ut som att alla valparna kommer flytta utanför sverige och visst känns det i hjärtat! Kommer jag få se dem någonsin igen?
Jo, nog ska jag väl se till att jag får det.
Nya bilder på pojkarna kommer imorgon. Jag planerar att fota dem i dagsljuset ute imorgon när allt är klart hos veterinären.
Idag väntar ett bad för dem, de var lite vilda igår och blev skitiga (bokstavligt)…
Jag ser att jag missat att lägga ut förra veckans filmklipp på när valparna var ute, i dagboken, så den kommer nu, en vecka sen:
Tiden går fort när man har roligt heter det väl…
Gina är en enormt duktigt mamma, omän lite väl vaktig fortfarande. Hon uppfostrar dem duktigt, städar till och med efter dem ännu.
Hon leker, busar, säger ifrån… Hade det varit några tikar i kullen hade de fått en väldigt bra start för egen uppfostran av valpar redan nu…
Pojkarna har avmaskats igen och de har varit ute en omgång. Dessvärre har det under nyårshelgen varit väldigt kallt, neråt -30 grader, och då ville jag inte ha den ute får första gången. Vill inte att de ska associera att vara ute med obehag.
De är sällskapssjuka små busar också. Vill helst inte vara bara dem i ett rum. Men så klart tränar vi även på det. Allt för den bästa starten i livet…
Elven är lekmostern som vanligt. När de träffas och är på samma golv, vill säga valparna inte är i hagen, så busar och pratar hon med dem. River är bara sur och svartsjuk, så länge de inte vill ha öronen tvättade… Då är hon inte sen att hjälpa. Men man ser att hon tycker öronen är aningen små om man jämför med hennes valpars…
Och om ni missat senaste videon så kommer den här:
De små är nu på benen och härjar ordentligt. Tanken att de bara haft ögonen öppna en vecka är otrolig.
Idag såg jag också på SKK Hunddata att de finns registrerade, de har numera Registreringsnummer… De finns och är renrasiga!
Anthems Brass tan Alpha – S66189/2009
Anthems Golden Whiskey – S66190/2009
Anthems Copper tan November – S66191/2009
De avmaskades idag. Det smakade illa tyckte två av dem, en brydde sin inte nämnvärt…
Här ser ni en film på dem också. Till nästa gång vi ses, ha det bra!
Så, kleinpojkarna är snart två veckor gamla och vi kan börja se lite personlighet på dem…
Alfa (preliminärt stamtavlenamn Anthems Brass tan Alpha), förstfödda Black & tan-pojken har sedan han var tre dagar gammal morrat! Man för verkligen höra när han är missnöjd… Det ska bli skojigt att se när han väl börjar höra sig själv, och inser att bröderna inte låter lika!
Whiskey (preliminärt stamtavlenamn Anthems Golden Whiskey), vår orangea pojke är mest anonym i valplådan men inte på bilderna. Många kommenterar färgen när de ser bilderna (släpper ju inte in någon till valplådan ännu) men här hemma är han den som hörs minst och har minst som utmärker sig om man inte räknar gossigheten… Han är en gullunge och tycker det är vansinnigt skönt att bli kliad, så länge man inte plockar i honom för då blir det lite tjafs…
Så var det inte första dagarna, då var han den som pep mest.
November (preliminärt stamtavlenamn Anthems Copper tan November), andra Black & tan-pojken är mamma Ginas snuttegubbe! Hon reagerar mest när man är och lyfter i honom för att väga, fota och handträna. Hon är inte långt borta och håller stenkoll på allt man gör med honom, och det verkar han veta… När man ska fota gapar han och väntar bara att mamma ska komma och mata eller tvätta. Och han är sällan stilla i handen, troligen just för att han vet att mamma inte är långt borta.
Varifrån kommer då namnen?
Som många nära mig vet är jag ett stora fan av Joss Whedons TV-serier och den nyaste, ”Dollhouse” verkar inte ha lång framtid… I den förekommer karaktärer namngivna efter Natos anrops-bokstaveringar. Bland andra Alfa (Amerikanska Alpha), Whiskey och November.
Varför de blev just dem bland alla 26 namnen (alla används inte i Tv-serien) är rätt enkel:
Jag sa att första hanen skulle heta Alpha (börja på A) redan innan de föddes.
Nästa blev orangea hanen och Whiskey verkade passa bäst, just på grund av valpens färg, jag ville ha något guldaktigt namn…
Sista var lite svår att bestämma, men eftersom jag vill försöka använda alla 26 namnen ville jag avverka November, ifall jag inte skulle få någon fler spetskull i november. Samtidigt är November en favoritkaraktär i serien hur som…
Ännu har pojkarna inte öppnat ögonen, men vi väntar att det ska hända vilken dag som helst.