Äntligen har jag hittat motivationen igen.
Efter en underbar helg med tre föreläsningar om hundmat, om hundens mentalitet och om exteriör/anatomi är jag så taggad att göra något med de två stillasittande, icke valpmammorna jag har här hemma.

Det var ett samarrangemang av NNKK, Jokkmokks brukshundklubb och Studiefräjandet. Men det var vi i Jokkmokks Hunduppfödargrupp som dragit ihop det. Mest tack vare Marika på Höglandets kennel som tagit kontakt med föreläsare. Stor eloge till henne!
Föreläsare alla tre dagarna var Ann-Chatrine ”Ancan” Edoff.

Allt med hund har vi hunnit med. Från alla synvinklar och några till.

Fredagen var i Hundmatens ära. Och mycket nytt fick jag reda på. Bland annat har jag nu bytt från att bara ge hundarna ett mål per dag, till att dela upp det på två…
Fick nämligen reda på att det kunde vara rent skadligt att ha en hund som periodvis gå med tom mage och därför kräks. Alla gånger en hund kräks får den en irritation i magmun och strupe pga frätskador efter magsaften.
Mina hundar har då och då kastat upp skum (magsaft) just innan det är dags för mat.
Har ju aldrig tidigare blivit informerad att det kunde vara skadligt och därför är jag nu omskolad till att ge två gånger om dagen.
Annars hade jag en aning om det mesta tror jag.

Lördag var mentalitetsdag. En M1:a… För er som inte vet så är M1 den första delen i en rad utbildningar i Hundars Mentalitet, av Svenska Brukshundklubben och hör samma med Mentalbreskrivining (MH) och Mentaltestet (MT). Man behöver M1 och M2 för att få bygga banan när testerna genomförs, men för att få agera som figurant under ett test måste man ha ända upp till M4…

I alla fall…
M1 heter Allmän mentalkunskap och det var just det vi fick…
Vi fick testa hundar (elven var en av dem) i olika situationer för att se en hunds beteende i flock, se ifall de hade jaktlust och testa på grader av nyfikenhet mm.
Det var väldigt kul men ibland hinner men ju se för lite. Ifall man kunder se allt hända lite långsammare så kunde man läsa hundar så mycket bättre, men jag antar att det är en vanesak.
Elven då? Hon fick testa på en övning på hur hon fungerade i en grupp människor. Och jag trodde inte hon skulle göra så som hon gjorde…
Jag trodde hon skulle bli den inställsamma hunden jag så ofta ser hemma eller ute under promenader vill säga inställsamt. Men här var det en hund som struntade i alla som inte själva tog kontakt med henne, och tog de väl kontakt och sedan inte brydde sig så mycket om henne, då brydde inte hon sig heller.
De försökte också testa på hennes jaktlust men det resultatet var ganska så som jag förutspått det. Hon tyckte de första retningarna var lite underliga, sedan blev hon nyfiken men eftersom hon inte vill gripa saker så tappar hon snabbt intresset och gör något hon tycker är roligare. Vid andra försöket är jaktlusten näst intill obefintlig för att hon redan vet att det inte är något kul för henne…
Hela dagen motiverades jag mer och mer att försöka få en plats på ett MH för River i sommar. Jag är så nyfiken på hur hon skulle göra. Man är så bombsäker på hur hunden kommer att reagera, men situationerna är så ovanlig eftersom föraren (jag) ska lägga mig i så lite som möjligt. I vardagen så styr man hunden mycket mer än vad man tänker på.

Idag, Söndag, var det exteriör/anatomi som stod i fokus.
Och jag an erkänna att imorse var anatomi för mig namnen på alla ben och musklerna i kroppen…
Oj, vilken annan syn jag har bara timmar senare.

Morgonen började med genomgång och diskussion. Passade på att fråga lite uttryck från kritiklappar jag fått under utställningar, som jag inte riktigt förstått.
Sedan blev det dags för lite mer praktiskt. Exempelhundar åkte upp på bord och vi skulle bedöma hunden genom att först titta på den, sedan känna.
En hund som såg helt ok ut i vinklar och proportioner kunde bli en helt annan när man kände på den, eller strök bort päls från väl valda ställen.
Elven och Gina fick vara med idag, mest för träning men också för att representera de mindre hundtyperna.
Gina fick träna att stå på bord framför en massa människor hon inte kände, men jag bad att bara en skulle känna igenom henne, för att inte skärra henne allt för mycket. Och visst var Gina lite blyg och stressade lite, men hon stod ju kvar och fick inte panik… Jag är supernöjd.
Elven fick ju visa upp sin svalhet mot att det skulle vara läskigt att andra känner på henne. Hon stod så länge jag hade ett finget på ena bakbenet och påminde henne om att inte sätta sig men alla som ville fick ju känna, klämma och titta mun.
Vad som sas om hundarna ska vara osagt, ska jag vara ärlig så har allt sagt på kritiklapparna redan, ialla fall på Elvens. Och de som var med på kursen kan ju inte raasstandarden och vet inte hur bra/dåliga vinklarna ska vara. Men kul var det.

Sedan var det dags att ta ut hundarna och se dem i rörelse.
Och vips så kunde hundar som haft taskiga vinklar inne ha väldigt bra rörelser. Det är så underligt.
Och vi fick se att tempo gör så mycket, att om man ska visa sin hund ska man först ha tagit reda på i vilket tempo den visar sig bäst, och samma tempo visar kanske inte det bästa bak, eller fram, eller från sidan. Det där är lurigt.
Elven och Ginas rörelser då.
Det är så kul med Elven. Det som imponerar på bordet, hennes uthållighet och hennes vilja att vara till lags genom att låta sig pillas på, det försvinner helt i rörelse. Hon tycker det är så tråkigt att inte få nosa i baken utan bara gå åt ett håll och sedan tillbaka igen att all utstrålning försvinner.
Medan Gina, som visade väldigt lite självförtroende på bordet, visar sig som en glad hund i rörelse… Där har vi något att träna på.
Sedan blev det att sammanfatta inne och utvärdera helgen lite.

Men, som sagt i början… Min motivation att hitta på något med Gina och med Elven är på topp.
Med Gina blir det nog att träna upp lite mer självförtroende när andra människor är nära, Men… Hur gör man det *funderar*.
Och vad ska jag hitta på med Elven, som helst av allt vill vara med näsan i backen för att ha kul?

Kommer ni på något tips, hör av er!